Om fängelse

Fängelse är samhällets sätt att straffa den som begår ett allvarligt brott. Samtidigt är det en grundtanke i svensk kriminalpolitik att försöka undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning har skadliga effekter på den enskilda individen.

Insatser mot återfall i brott

Den som ändå döms till fängelse berövas sin frihet. Under denna tid är det Kriminalvårdens ansvar att tillsammans med den intagne (i kriminalvård) främja dennes anpassning i samhället samt att motverka de skadliga följderna av inlåsningen.

Detta görs genom arbete, utbildning och behandling, bland annat olika former av samtal och program. Det är samtidigt åtgärder som ska påverka den dömde att inte återfalla i brott, vilket är ett av Kriminalvårdens viktigaste mål.

Ett fängelsestraff kan variera från 14 dagar till livstid. Den som dömts till livstid kan tidigast efter tio år få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Det sker i en domstolsprocess vid Örebro tingsrätt.

Narkotikabrott vanligt

32 procent av de intagna som satt i fängelse den 1 oktober 2011 hade begått ett narkotikabrott.

Kriminalvårdens 52 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.

Kriminalvårdare och kontaktman

De som arbetar på en anstalt är kriminalvårdare, varav de flesta också är kontaktmän. Kontaktmannen har speciellt ansvar för en eller flera intagna. I kriminalvårdarens och kontaktmannens arbetsuppgifter ingår att

upprätthålla ordning och säkerhet på anstalten

genomföra visitationer av bostadsrum, intagna och besökande

tillsammans med den intagne planera för tiden i fängelset och för frigivningen

bevaka vid permissioner och sjukhusbesök.

En del kriminalvårdare arbetar med behandlingsprogram och kallas programledare. Andra kriminalvårdare arbetar speciellt med säkerhet. På anstalterna som har högst säkerhetsklasser finns dessutom speciella säkerhetsgrupper.