Om häkte

Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av en domstol i väntan på att brottet utreds. Den häktade är alltså misstänkt för ett brott. På det viset skiljer sig häktet från fängelset. Den intagne i ett häkte betraktas som oskyldig. 

Restriktioner i häkte

Under tiden i häktet kan åklagaren begära hos domstolen att en häktad ska ha restriktioner, som kan innebära

att den inte får ta emot besök eller läsa tidningar

att den inte får umgås med andra häktade

att post granskas av åklagaren

att den i vissa fall inte får se på TV eller lyssna på radio.

Den häktade får restriktioner när utredningen om det misstänkta brottet kan försvåras om den häktade får ha kontakt med yttervärlden.

Efter dom ska den häktade placeras på en anstalt. Den platsbrist som Kriminalvården har idag kan leda till att den dömde blir kvar i häktet en längre tid. Den som har dömts till ett kortare straff kan rent av komma att avtjäna hela straffet i häktet.

Lång väntan i häkte

Om den häktade är missnöjd med domen och överklagar till högre rätt, blir väntan i häktet ännu längre. Vid omfattande utredningar kan människor få sitta häktade i flera månader.

Den som har suttit häktad länge kan, då restriktionerna har upphört, få umgås med andra häktade, så kallad gemensamhet. På häktena kan det också finnas människor som ska utvisas ur landet eller som misskött sin villkorliga frigivning.

De som jobbar i häktet är kriminalvårdare. Deras arbetsuppgifter går ut på

att mildra den häktades isolering

att klara abstinensperioder hos missbrukare

att motivera till förändring

att utreda klientens behov

att ta fram underlag för beslut om eventuell placering i anstalt.

Beläggning på häkten

Ett tvärsnitt/en ögonblicksbild av hur det ser ut är att den 1 oktober 2011 fanns 1 807 personer i häkte. De senaste åren har det varierat mellan 1 692 och 1 881 personer.