Kvinnonätverk bakom många satsningar

Kvinnor på svenska anstalter är en minoritet. Endast cirka 6 procent av ungefär 5 000 som dagligen sitter på svenska anstalter är kvinnor.Genom Kriminalvårdens Kvinnonätverk, som i nuvarande form funnits sedan 2005, ska denna minoritets behov och intressen alltid finnas med i den dagliga verksamheten.
- Så har det inte alltid varit, det måste vi vara ärliga att säga. Det mesta har varit anpassat efter den stora majoriteten som är män och det är kanske inte så konstigt. Men det är tack och lov sedan flera år tillbaka inte på det sättet. Det är en myt att kvinnors behov inte tillgodoses i kriminalvården, säger Gunilla Ternert chef i Region Mitt och sedan 2005 ordförande i Kvinnonätverket.

Drivande generaldirektör

Gunilla Ternert, som arbetat 37 år i kriminalvården, fortsätter:
- Vi har åstadkommit en mängd saker som vi är mycket stolta över. Vår generaldirektör Lars Nylén har varit drivande och uppmuntrande i kvinnofrågorna och det har varit en bidragande orsak till varför vi kunnat uträtta så mycket.

Gunilla Ternert säger att hon, som ordförande i Kvinnonätverket, hela tiden är som en nagel i ögat hos Kriminalvården genom att bevaka denna minoritet.
Hon berättar stolt om att man har en särskild anpassad säkerhetsnivå för kvinnor.
- Rastgården på den slutna delen av Hinseberg omgärdas exempelvis av bara en häck. Det är ju förstås stängsel runt hela anstalten, men en rastgård ser aldrig ut så på en anstalt med män. Kan det vara 20 år sedan vi hade en rymning från den slutna delen av Hinseberg?

- Den nya klädkollektionen för kvinnor är också en mycket viktig satsning som vi gjort och som blev klar i slutet av 2008. Ännu har inte alla tillgång till den i och med att det är kvinnorna själva som syr kläderna. De nya fina kvinnokläderna; klänningar, kjolar med mera är viktiga för att stärka deras identitet som kvinnor. Många av dem är kränkta och det är viktigt att behandla dem med respekt och bygga upp deras integritet och självkänsla som kvinnor. Det handlar inte bara om att kläderna ska passa och se bra ut, säger hon.

Jobbar oförtrutet vidare

Det fanns visserligen tidigare ett visst utbud av kläder för kvinnor.
- Men du skulle ha sett hur de kjolarna såg ut. Det var inte så roligt att bära liknande klädesplagg.

Gunilla Ternert berättar vidare om Kvinnoprojektet, som riktar sig till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution, om klosterverksamhet för kvinnliga intagna på Kumla, om hur mycket som satsats på basutbildning för personal som arbetar med kvinnliga klienter och om det speciella behandlingsprogrammet för kvinnor, VINN.

- Vi har totalt närmare 15 brotts- och missbruksprogram som alla, förutom kvinnoprogrammet VINN, är könsneutrala och alla program är kvalitetsgranskade av en vetenskaplig panel. Det är program mot allmän kriminalitetet, våldsbrottslighet, våld i nära relationer, drogmissbruk med flera.

Under 2009 påbörjade 390 kvinnor på anstalt ett brotts- och missbruksrelaterat program i kriminalvården – av de totalt 876 kvinnor som var intagna någon gång under året. Under 2009 gick också 267 kvinnor någon form av utbildning i kriminalvården. Då ska man komma ihåg att många kvinnor döms till så korta fängelsestraff att det ofta i praktiken inte finns tid att gå en utbildning eller behandling, säger Gunilla Ternert.

* Vilka särskilda satsningar för just kvinnor återstår att göra?

- Vi har kommit en god bit på väg, men fortsätter oförtrutet att jobba vidare.Vi behöver särskilt arbeta mer med att att slussa ut klienterna och få vårdkedjan att fungera optimalt ihop med samhällets missbruksvård och socialtjänsten i hela landet. Samverkan med andra delar av samhället måste bli bättre för vi kommer att fortsätta att vässa vårt arbete för att hjälpa våra klienter, både kvinnor och män, att komma bättre ut.

- En annan sak som jag skulle vilja få till är ett hus på Hinseberg anpassat för de intagna som har barn hos sig. Kvinnor med barn får ha dem hos sig på anstalten fram till att barnet blir ett år för att bland annat kunna amma barnet. Men det är inte optimalt att de i dag finns på den vanliga avdelningen. Problemet är att det ena året är en intagen som har barn och nästa år kan det vara tio. Ett sådant hus kan få stå tomt och det kostar ju pengar. Men jag hoppas att vi i en inte allt för avlägsen framtid kan få till något på det här området, säger Gunilla Ternert, ordförande i Kvinnonätverket och chef för Region Mitt.

Fakta/Kvinnonätverket
För att driva kvinnofrågorna inom kriminalvården finns "Arbetsgruppen för kvinnliga klienter i Kriminalvården".
"Kvinnonätverket" har bland annat arbetat med följande frågor:
- Särskild anpassad säkerhetsnivå för kvinnoanstalterna.
- Basutbildning för personal som arbetar med kvinnliga klienter.
- Framtagande av en ny klädeskollektion för kvinnliga klienter.
- Klosterverksamhet för kvinnliga klienter.
- Förbättrade gemensamhetsmöjligheter för kvinnor i häkte.
- Beslutat om att genomföra en undersökning genom FoU- Stockholmsgruppen
  för att undersöka förhållandena kring sysselsättning och ersättning inom
  kriminalvård utifrån kön.
- Aktualiserat och följt upp frågor kring barnperspektivet

Fotnot: Hinseberg (Örebro), som fyllde 50 år i år, är den största kvinnoanstalten med 91 slutna platser och 22 öppna platser. Färingsö (utanför Stockholm), Sagsjön (utanför Göteborg), Ljustadalen (Sundsvall), Ringsjön (i Skåne) och Ystad är övriga kvinnoanstaler i svensk kriminalvård.