DN Debatt: "Kriminalvården har tackat nej av etiska skäl."
I TV4:s nya serie Inlåst får sju ungdomar i 16-17-årsåldern gå i fängelse. Där får de möta en "tuff fängelseledning" och före detta fångar som ska få killarna på rät köl igen. I allt från upplägg till rekvisita ger programmet sken av att det är i Kriminalvården de unga har hamnat.
Så är det inte. Kriminalvården har inte något med den aktuella tv-produktionen att göra. Inlåst utspelar sig på en nedlagd anstalt av 1800-talets cellfängelsetyp. De personer som agerar ”fängelseledning” är inte knutna till dagens kriminalvård och ingen i programmet agerar på uppdrag av Kriminalvården.
Kriminalvården driver sedan några år tillbaka en långsiktig ungdomssatsning som, i motsats till TV4:s fängelselek, går ut på att försöka hålla unga under 21 år borta från fängelsemiljön. Detta eftersom olika typer av behandling har störst chans att ge effekt i frivården, inte i en fängelsemiljö.
När det gäller behandling i syfte att minska återfall i brott, använder Kriminalvården evidensbaserade behandlings- och missbruksprogram som är ackrediterade av en vetenskaplig panel. Oftast sträcker sig dessa behandlingar över betydligt längre period än den korta inspelningstiden av tv-serien Inlåst. Den ”behandling” som förekommer i programmet har inget stöd i aktuell forskning.
Kriminalvården fick under våren flera förfrågningar från produktionsbolaget om att bidra till Inlåst, men tackade nej av etiska skäl. Forskning visar att avskräckningförsök av den här typen kan ha negativ effekt på unga kriminella och det är också vår egen erfarenhet. Många unga försöker gärna skaffa sig en tuffare image. Det ska vi inte luras med i.
Kriminalvården är gärna med och debatterar kriminalvård och berättar om verksamheten på olika sätt. Men att göra underhållning av den verksamhet vi bedriver ligger inte i linje med den syn vi har på vårt uppdrag.
Anne Marie Dahlgren, informationschef Kriminalvården