Många riskfaktorer bakom sexualbrott

Kriminalvårdens andra seminarium under Almedalsveckan handlade om sexualbrott och möjligheterna att arbeta återfallsförebyggande med sexualbrottslingar.  Niklas Långström vid Kriminalvårdens FoU-grupp i Stockholm inledde med att ge en övergripande bild av riskfaktorer och behandlingsmöjligheter.

- Några riskfaktorer för all kriminalitet är missbruk, problem med föräldrar och skola, aggressivitet och tidig missanpassning. Specifikt för sexualbrotten är också en allmän sexualisering, attityder som stödjer övergrepp och avvikande sexuellt intresse.

Inom Kriminalvården används behandlingsprogrammet Ros för sexualbrottslingar och Niklas Långström redogjorde kort för forskningsläget när det gäller behandling.

- Kunskapsläget är oskarpt men man kan urskilja en svag positiv effekt, menade han. Det vi bland annat måste göra är att anpassa insatserna, vi ska inte ge så mycket behandling till dem som har låg risk.

Många förstagångsdömda

Även professor Martin Grann, utvecklingschef i Kriminalvården, fanns med vid seminariet. Både han och Niklas Långström lyfte fram det faktum att 90-95 procent av alla som döms för sexualbrott inte är dömda tidigare. Återfallsrisken är också betydligt lägre bland sexualbrottslingar än andra typer av kriminella.

Förändrad mediarapportering

Seminariet lyfte också in medias rapportering kring sexualbrott och på plats fanns Anna Bäsén, medicinreporter på Expressen, och Kerstin Brunnberg, före detta chef för Ekot och vd för Sveriges Radio. Kerstin Brunnberg höll med Martin Grann när han menade att medieporträtteringen av sexualbrottslingar har förändrats.

- Det kan vara så att rapporteringen har klivit ett steg längre fram, men vem och varför är frågor som måste finnas med. Det rör sig om så integritetskränkande brott att media måste beskriva dem.

Bra behandlings och mer forskning

Även politikerna var representerade i form av justitieutskottets ledamöter Ulrika Karlsson (M) och Elin Lundgren (S). De diskuterade bland annat vad de som politiker menar att Kriminalvården ska göra.

- Generellt sett är återanpassning alltid den övergripande principen, menade Elin Lundgren. Det krävs bra behandling och vi har ju sett här idag att det också krävs mer forskning.

- Det finns två ben, menade Ulrika Karlsson. Det ena är att vi ska ha legitimitet för straffen, på det sättet finns det ett slags hämndmotiv i Kriminalvårdens uppdrag. Det andra benet är huvudmålet – att förhindra att vi får fler brottsoffer. Kriminalvården har haft ett stort fokus på behandlingsprogram och har utvecklat den verksamheten starkt de senaste åren.

Foton: Mats Falck, Visby Foto