Ökad medvetenhet om brottsoffer

Intagnas möjlighet till kontakt med anhöriga ses ofta som något positivt som kan underlätta vägen till ett nytt liv utan kriminalitet. Problem uppstår när de anhöriga är brottsoffer, som vid sexual- och kvinnofridsbrott.

Brottsofferslussar växer fram

2005 påbörjades utvecklandet av brottsofferslussar vid två anstalter i Västsverige. Idag, sju år senare, finns brottsofferslussar på de nio anstalter som har behandlingsplatser för personer som dömts för sex- och relationsbrott.

När brottsoffer vill besöka gärningsmannen startas en utredning. Utredningen innebär en kartläggning av klienten i syfte att få en så heltäckande bild av klientens problematik, risker, behandlingsmotivation och inställning. Personalen i brottsofferslussen inleder även orienterande samtal med brottsoffret för att skapa sig en bild av frivilligheten i kontakten och få en uppfattning om brottsoffrets behov inför kontakt med förövaren.

Utbildningsinsatser

Förutom brottsofferslussen har chefer och kriminalvårdspersonal inom alla tre verksamhetsdelar – häkte, anstalt, frivård, fått utbildning i förövarpsykologi och viktimologi (dvs. hur man som brottsoffer påverkas av att vara utsatt). Tanken är att det ska leda till att brottsoffrens utsatta ställning beaktas i beslut som tas runt våra klienter.
- Redan när förövaren kommer till Kriminalvården och vi gör en personutredning vill vi att utsatta, till exempel barn som kan ha bevittnat våldet, ska identifieras, säger Hanna Harnesk, nationell brottsoffersamordnare i Kriminalvården.

- För att kunna leva upp till vårt samhällsuppdrag att förhindra återfall i brott och skydda allmänheten, krävs att utsatta barn och brottsoffer beaktas och hanteras på ett respektfullt sätt utifrån relevant kunskap. När det gäller förövaren arbetar vi med att begränsa dennes eventuella destruktiva påverkan på brottsoffren. Samtidigt uppmuntras och stöttas förövarens förmåga till ömsesidiga och konstruktiva relationer, säger Hanna Harnesk.