Projekt för utsatta kvinnor

I september 2008 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet riktad till intagna kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution.

Verksamheten har inriktats på att identifiera och erbjuda adekvat stöd, rådgivning och rehabilitering. Arbetet syftar också till att denna utsatta grupp av kvinnor ska förbättra sina möjligheter att efter frigivningen få jobb och kunna behålla ett arbete.

Kriminalvårdens Karl-Anders Lönnberg är projektledare och han hoppas att verksamheten fortsätter efter 2010 och blir permanent.

Permanent verksamhet

Hittills har regeringen gett Kriminalvården tio miljoner kronor och Kriminalvården har i budgetunderlaget för 2011 äskat fyra miljoner kronor för att verksamheten ska kunna fortsätta.

- Det här är en mycket utsatt grupp som behöver allt stöd vi kan ge dem. Genomgående har de en väldigt låg självkänsla, är belagda med skuld- eller skamkänslor och är själva ofta brottsoffer. De är i regel i stark beroendeställning till en man och saknar i övrigt ett socialt nätverk. Vanligen saknar de också möjlighet till en normal inkomstkälla.

- Ofta bär de med sig djupa trauman som vi först av allt med professionell hjälp försöker hjälpa dem att komma över för att vi ska kunna gå vidare med adekvat behandling och stöd, säger Karl-Anders Lönnberg, projektledare vid Kriminalvården.

Han fortsätter:
- Vi försöker att hitta alternativ till destruktiva relationer som de oftast har till män de är i beroendeställning till och medverka i uppbyggnad av nya positiva kontakter utanför anstalten. Det är ett svårt och tidskrävande jobb, men mycket viktigt.

Ingen tillit till män

Denna grupp av kvinnor har mycket låg eller ingen tillit alls till män. Kriminalvården eftersträvar att en tredjedel av personalen som arbetar nära de kvinnliga intagna ska vara män och så ser det också ut på kvinnoanstalterna.

- Det är viktigt att kvinnorna kan få kontakt med sunda män med goda värderingar för att deras tillit till män på sikt kan byggas upp, säger Kajsa Lilja, kriminalvårdsinspektör på kvinnoanstalten i Ystad.

I Kvinnoprojektet har man satsat mycket på utbildning av personal för att kunna ge dessa kvinnor, och kvinnor över lag, bästa möjliga stöd varje dag. Bland annat har personalen fått kunskap om kvinnans roll i olika kulturer för att bättre kunna förstå deras situation och vad man kan göra för att hjälpa dem.

Kriminalvården erbjuder också kvinnor ett speciellt grupprogram, Kvinnoprogrammet VINN. Det är ett samtals- och motivationsprogram som ska hjälpa kvinnorna att stärka självkänslan och insikten om att det finns möjligheter till förändring.
Förutom VINN finns ett knappt 15-tal könsneutrala behandlingsprogram.

Kvinnorna erbjuds också kurser i yoga, något som gett mycket lyckat resultat. På anstalten i Ystad har man inrett en permanent yoga-lokal i ett av de stora växthusen som används i arbetsdriften.

- Det är jättefin miljö för yoga. Vi har byggt trägolv, det finns fåglar i lokalen och närhet till växter. Yogan är mycket uppskattad då många av de intagna är stressade, kanske har abstinens och känner stark oro över att man inte får träffa sina barn eller vad det kan vara. Bara att sitta i anstalt kan ju vara nog. Genom yogan finner många lugn och ro, säger Kajsa Lilja, kriminalvårdsinspektör på anstalten i Ystad.

Projektledaren Karl-Anders Lönnberg fyller i:
- Det är en del intagna som har sagt att man inte längre behöver äta antidepressiva läkemedel, flera har berättat att de sover bättre och andra att ADHD-besvären dämpats betydligt.  Det är oerhört glädjande att se direkta resultat av vad vi gör.

Kvinnorna uppmuntras också att leva ett mer hälsosamt liv både vad gäller kost och motion och man genomför regelmässiga konditionstester på testcykel.
- Det är slående hur de ser på sig själv och sin kropp. Prostituerade känner ofta stor skam över sin kropp som de i regel uppfattar som allt annat än bra, säger Karl-Anders Lönnberg.

Fysisk aktivitet nyttigt

Men när väl kvinnorna satt sig på en testcykel kan det hända positiva saker.
- De tar ofta till sig råd om kost och motion och blir därmed mer aktiva både vad gäller fysisk aktivitet och att vårda sin kropp. De känner att de mår bättre både fysiskt och psykiskt av att motionera, säger projektledaren Karl-Anders Lönnberg.

På anstalten i Ystad anordnar man också aerobic-pass.
- Det är något som vi provar. Hittills har det varit lyckat. Vi får se om det fortsätter. Tanken är de intagna på sikt själva ska leda aerobicpassen. Sedan har vi kurser i keramik. Allt som allt med utbildning och påverkanssprogram har vi mycket att erbjuda våra kvinnliga intagna. Dessutom har vi genom Kvinnoprojektet en halvtidsanställd psykolog i Ystad vilket är en resurs i mycket positiv riktning utifrån de behov som de intagna har, säger Kajsa Lilja, kriminalvårdsinspektör på anstalten i Ystad.

Under våren kommer en föreläsningsserie att genomföras på kvinnoanstalterna med fördjupningar i vissa ämnen som är kopplade till särskilda stödåtgärder i projektet:

* Ätstörningar
* Destruktiva relationer och drivkraften bakom dessa
* Motivation till förändring: "Livet är ett osäkert projekt". (Föreläsningen gör sig till tals för livsmodet i en tuff och otrygg värld)

Kriminalvården ser också över förutsättningarna att använda kvinnoanstalterna Ringsjön och Sagsjön som riksresurser för intagna mödrar som ska återförenas med sina barn.

Fotnot: Hinseberg (Örebro), som fyllde 50 år i år,  är den största kvinnoanstalten med 91 slutna platser och 22 öppna platser. Färingsö (utanför Stockholm), Sagsjön (utanför Göteborg), Ljustadalen (Sundsvall), Ringsjön (i Skåne) och Ystad är övriga kvinnoanstaler i svensk kriminalvård.