Hur mycket kostar maten?
Matkostnaden (råvaror) för en intagen i ett fängelse är cirka 45 kronor/dygn. I matkostnaden ingår frukost, lunch och middag. 45 kronor/dygn är ett medelvärde. Kostnaden kan variera från anstalt till anstalt och från dag till dag.
Hur mycket kostar ett vårddygn i kriminalvården?
Kostnaderna för att ha en person i häktet var 2010 i genomsnitt 2 630 kronor per klient och dygn. Kostnaderna för en person i fängelse varierar, eftersom anstalter har olika slutenhet och personaltäthet. I en anstalt av normal eller högre säkerhetsklass kostade den intagne i genomsnitt 2 744 kronor per dygn. Det beror på den höga fysiska säkerheten och hög personalnärvaro. Kostnaden i en anstalt av lägre säkerhetsklass var 1 683 kronor i genomsnitt per klient och dygn. Kriminalvård i frihet är jämförelsevis betydligt mindre kostsamt. En klient i frivården kostade i genomsnitt 204 kronor per dygn.
Kan den som sitter i fängelse studera?
Ja, den dagliga och obligatoriska sysselsättningen i kriminalvården består av fyra "ben": arbete, studier, brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet och annan strukturerad verksamhet. Många intagna kombinerar arbete och studier. De flesta läser på motsvarande komvux-nivå, till exempel svenska, engelska och matematik (ungefär hälften av de intagna har mycket kort eller ingen utbildning). Oavsett typ av sysselsättning är den ersättning som de intagna får 11 kronor i timmen.
Hur många invandrare sitter det i fängelserna?
Det har Kriminalvården ingen statistik på. Däremot kan vi säga hur många som är utländska medborgare, men det är inte samma sak. Ett tvärsnitt/en ögonblicksbild av hur det ser ut är att den 1 oktober 2010 fanns det 28 % utländska medborgare i svenska fängelser som kom från cirka 160 olika länder.
Får fångarna ha tv?
Ja, alla intagna har som huvudregel tv i sina celler. Antalet kanaler varierar från anstalt till anstalt (i allmänhet fler kanaler på anstalter av normal eller högre säkerhetsklass). De intagna kan inte se filmkanaler.
Har fångarna tillgång till dator och Internet?
Datorer i våra fängelser finns i vår klientutbildning dvs. för de intagna som går i skolan. Generellt kan man inte komma in på Internet när man sitter i fängelse. Det kan finnas tillgång till Internet i vår klientutbildning (=skolverksamhet) och i vissa andra speciella situationer, men då under ständig övervakning av personal.
Hur stort är ett bostadsrum/en cell?
Arean hos ett ordinärt bostadsrum på anstalt (fängelse) inklusive toalett är 10 kvm och på häkte 8,4 kvm inklusive toalett.
Hur många brott begås och vilka är de vanligaste?
År 2010 anmäldes knappt 1,4 miljoner brott i Sverige. Drygt hälften var stöld- och tillgreppsbrott. Därefter kommer skadegörelse, bedrägeri, narkotikabrott, misshandel och stölder ur och från motordrivet fordon.
Varför ska fångarna ha permissioner när de bara missköts?
Permissioner är en viktig del i rehabiliterings- och återanpassningsarbetet. Enligt beslut i riksdagen är detta till och med så viktigt att en viss misskötsamhet måste accepteras. Det är grovt missvisande att säga att "permissionerna bara missköts". Bara 1,96 procent av de permissioner som beviljades 2010 missköttes. 98,04 procent av permissionerna har alltså skötts utan anmärkning.
Varför släpps fångarna ut innan de avtjänat hela strafftiden?
Det är riksdagen som har bestämt att intagna ska friges sedan två tredjedelar av strafftiden har avtjänats. Möjlighet till halvtidsfrigivning togs bort den 1 januari 1999. Den som börjat avtjäna sitt straff före detta datum omfattas dock forfarande av de gamla reglerna. Den "rabatterade" strafftiden efterskänks dock inte. Den finns kvar och kan få avtjänas om den dömde begår något nytt brott.
Kriminalvården kan besluta att skjuta upp tiden för villkorlig frigivning om det finns synnerliga skäl för det, t.ex. vid allvarlig misskötsamhet.