Hur mycket kostar maten?
Matkostnaden (råvaror) för en intagen i ett fängelse är cirka 45 kronor/dygn. I matkostnaden ingår frukost, lunch och middag. 45 kronor/dygn är ett medelvärde. Kostnaden kan variera från anstalt till anstalt och från dag till dag.
Hur mycket kostar ett vårddygn i kriminalvården?
Kostnaderna för olika påföljder som verkställs i kriminalvården varierar, eftersom de har olika slutenhet och personaltäthet. Kostnaderna för att ha en person i häktet var 2009 i genomsnitt 2 280 kronor per klient och dygn. I en sluten anstalt kostade den intagne i genomsnitt 2 455 kronor per dygn. Det beror på den höga fysiska säkerheten och hög personalnärvaro. Kostnaden i en öppen anstalt var 1 599 kronor i genomsnitt per klient och dygn. Kriminalvård i frihet är jämförelsevis betydligt mindre kostsamt. En klient i frivården kostade i genomsnitt 190 kronor per dygn.
Kan den som sitter i fängelse studera?
Ja, den dagliga och obligatoriska sysselsättningen i kriminalvården består av tre "ben": arbete, studier och behandling. Många intagna kombinerar arbete och studier. De flesta läser på motsvarande komvux-nivå, till exempel svenska, engelska och matematik (ungefär hälften av de intagna har mycket kort eller ingen utbildning). Oavsett typ av sysselsättning är den ersättning som de intagna får ungefär 10 kronor i timmen.
Hur många invandrare sitter det i fängelserna?
Det har Kriminalvården ingen statistik om. Däremot kan myndigheten säga hur många som är utländska medborgare, men det är inte samma sak. I kategorin utländska medborgare ingår till exempel i utlandet boende personer som begått brott här i Sverige. Av de intagna i svenska fängelser är 29 procent utländska medborgare.
Får fångarna ha tv?
Ja, alla intagna har tv i sina celler. Antalet kanaler varierar från anstalt till anstalt (i allmänhet fler kanaler på slutna anstalter). De intagna kan inte se filmkanaler.
Har fångarna tillgång till dator och internet?
Datorer i våra fängelser finns i vår klientutbildning dvs. för de intagna som går i skolan/går en utbildning. Generellt kan man inte komma in på internet när man sitter i fängelse. Det kan finnas tillgång till internet i vår klientutbildning (=skolverksamhet) men då under övervakning av lärare när intagna går på utbildning.
Hur många brott begås och vilka är de vanligaste?
Varje år anmäls cirka 1,3 miljoner brott i Sverige. Drygt hälften är stöld- och tillgreppsbrott. Därefter kommer skadegörelse, bedrägeri, misshandel, stölder ur och från motordrivet fordon och narkotikabrott.
Hur många brott klaras upp?
Cirka 35 % av brotten klaras upp.
Varför ska fångarna ha permissioner när de bara missköts?
Permissioner är en viktig del i rehabiliterings- och återanpassningsarbetet. Enligt beslut i riksdagen är detta till och med så viktigt att en viss misskötsamhet måste accepteras. Det är grovt missvisande att säga att "permissionerna bara missköts". Bara 2,35 procent av de permissioner som beviljades 2009 missköttes dvs. 97,65 procent av permissionerna har skötts utan anmärkning.
Varför släpps fångarna ut innan de avtjänat hela strafftiden?
Det är riksdagen som har bestämt att intagna ska friges sedan två tredjedelar av strafftiden har avtjänats. Möjlighet till halvtidsfrigivning togs bort den 1 januari 1999. Den som börjat avtjäna sitt straff före detta datum omfattas dock forfarande av de gamla reglerna. Den "rabatterade" strafftiden efterskänks dock inte. Den finns kvar och ska avtjänas om den dömde begår något nytt brott.