I kriminalvården inträffar självmord företrädesvis i häkte; enstaka fall förekommer i anstalt. En stor del av kriminalvårdens klienter tillhör riskgruppen för självskadande handling och suicid (självmord). Varje dag finns, på ett stort antal av Kriminalvårdens häkten, någon person som bedöms vara i riskzonen. Frihetsberövandet är i sig en belastning på individen som kan utlösa krisreaktioner med självskadande handlingar som följd.
Varje person som tas in i häkte visiteras noggrant. Föremål som kan användas för självskadande handlingar tas ifrån personen. Vid inskrivningen görs sedan en riskbedömning. Därefter sker förnyade bedömningar under hela häktestiden. Om kriminalvårdarna, den yrkesgrupp som arbetar närmast de intagna, märker att den häktades beteende förändras, kontaktas sjuksköterska för bedömning av om det ska göras en ny läkarundersökning.
Om det bedöms att en person har förhöjd risk för självskadande handlingar och självmord utökas övervakningen. Den häktade kan då ses till regelbundet med korta intervaller.
Förklaringar till förändringarna i statistiken:
Antalet självmord i anstalt har den senaste tioårsperioden legat på mellan ett och tre. I häkte är antalet självmord högre och variationen i antalet självmord mellan olika år större.