Alkoholen ska till hj�rnan Det �r hj�rnan som reagerar p� alkohol med berusning; det �r hj�rnan som blir tolerant f�r alkoholens ruseffekter om man dricker under l�ngre tid och det �r hj�rnan som blir beroende av alkohol - dvs det �r hj�rnan som till slut beh�ver alkohol f�r att "fungera" - om man dricker sprit, vin och �l regelbundet under m�nader och �r. Hj�rnskador Att hj�rnan skadas av alkohol �r k�nt sedan m�nga �r. Man vet �nnu i dag inte exakt biologin bakom "rus", "tolerans" eller "beroende". Man vet inte var den nedre gr�nsen g�r f�r att f� best�ende skador p� hj�rnan. Slutar man dricka har hj�rnan stor m�jlighet att �terh�mta sig. Det trodde man inte tidigare. I dag vet man b�ttre. Vi har ett fantastiskt f�rr�d av outnyttjad hj�rnkapacitet, en reserv som kan l�ras upp n�r n�got g�r s�nder. "Hj�rnmyndig" Stor konsumtion av alkohol vid unga �r, innan hj�rnan har vuxit f�rdigt medf�r st�rre risker f�r best�ende skador. Hj�rnan �r "myndig" och vuxen f�rst i 24-25 �rs �ldern. Det �r bra om man kan skjuta upp alkoholdebuten till hj�rnans "myndighets�lder". Inte bara alkoholister Det �r inte bara alkoholister som f�r skador av alkohol. M�nga m�nniskor f�r skador, d�r de inte f�rst�r att skadan har samband med alkohol. Alkohol �r ofta en dold sjukdomsorsak. Tv� tredjedelar av dem som v�rdas p� en medicinsk intensivv�rdsavdelning har misst�nkta alkoholproblem. I den psykiatriska v�rden �r ungef�r h�lften av alla v�rdfall orsakade av alkohol. Alkoholf�rgiftning Akut alkoholf�rgiftning �r d�dsorsaken f�r ett par hundra m�nniskor varje �r. Om man f�r f�r mycket alkohol i sig skyddas kroppen normalt genom kr�kreflexen och att nedre magmunnen t�pper till. Om det blir kramp i den nedre magmunnen s� sl�pps alkoholen vidare till tarmarna. D�r sugs den upp i blodet och kan efter n�gon halvtimme kv�va personen genom att andningscentrum i hj�rnan bed�vas. Farlig coctail S�rskilt farlig �r alkoholf�rgiftning i kombination med mediciner, framf�r allt v�rktabletter, lugnande mediciner och s�mntabletter. Verkan blir ofta helt ober�knelig. Denna typ av kombinationsf�rgiftning �r en viktig orsak till pl�tsligt d�dsfall. Orsaken avsl�jas f�rst vid obduktion. Tr�sprit Metanol som finns i tr�sprit och teknisk sprit kan i sm� doser, 6 cl, ge blindhet och leda till d�den. Metanol �r f�rr�diskt genom att det inte g�r att skilja smaken fr�n rent br�nnvin. Flera m�nniskor d�r varje �r f�r att de k�pt tr�sprit i tron att det �r hembr�nt. Hj�rtat H�g konsumtion av alkohol �kar risken f�r hj�rtinfarkt och rytmrubbningar som kan leda till hj�rtstillest�nd. Muskelskador Alkohol ombildar muskelceller till bindv�v. Storkonsumenter kan f�rlora en stor del av sin muskelkraft. Nervskador Nervskador �r vanliga vid kraftigt alkoholmissbruk. Skadorna visar sig som fumlighet i h�nder och f�tter samt k�nselrubbningar och sm�rtor i armar och ben. Sjukdomen kallas alkoholpolyneurit. Med B-vitamin och avh�llsamhet fr�n alkohol kan skadorna g� tillbaka. Magkatarr Magkatarr och mags�r �r vanliga hos storkonsumenter. Alkoholen p�verkar magslemhinnan och symptomen f�rsvinner om man slutar dricka. D�remot hj�lper ingen behandling om man forts�tter. Diarr� dagen efter man druckit alkohol beror ofta p� alkoholens retning av tarmen och inte p� maten. Inflammation i bukspottk�rteln Detta �r en ytterst allvarlig och en alltmer vanlig sjukdom, d�r den dominerade orsaken �r alkohol. Kronisk inflammation kan utvecklas, d�r symptomen �r sm�rtor och avmagring till f�ljd av sv�righeter att suga upp n�ring fr�n tarmen. De insulinproducerande cellerna kan �ven skadas med diabetes som f�ljd. Leverskador Skrumplever �r den mest k�nda skadan p� levern. I Sverige d�r ca 700 varje �r av skrumplever orsakad av alkohol. Det �r dubbelt s� m�nga som p� 60-talet. Tv� burkar stark�l per dag �r en klart riskabel konsumtion f�r att utveckla skrumplever. Det �r dock bara ca 10 % av alla alkoholberoende som f�r skrumplever. Testiklarna Alkoholen har en direkt giftverkan p� testiklarna och m�ngden manligt k�nshormon minskar i blodet med s�mre potens som f�ljd. Cancer Cancern i munh�lan och matstrupe �r m�nga g�nger vanligare hos storkonsumenter. Det finns ett samband mellan lungcancer och h�g konsumtion. Detta beror s�kert p� att tre av fyra storkonsumenter �r r�kare. "Dille" = Delirium tremens Abstinens uppst�r n�r alkoholen g�r ur kroppen. Abstinensen varierar i sv�righetsgrad, allt efter hur mycket som druckits och under hur l�ng tid. Delirium tremens kommer efter n�gra dagars nykterhet. Den sjuke �r ofta mycket orolig, vet inte var han �r och har synhallucinationer som upplevs mycket verkliga. Delirium �r p�frestande f�r hj�rtat. Utan behandling p� sjukhus �r d�dsrisken stor. Sammanfattningsvis b�r betonas att det �r m�ngden alkohol d v s den belastning man uts�tter kroppen f�r som �r avg�rande f�r skadornas omfattning. Man kan mycket v�l dricka mycket och utveckla sv�ra alkoholskador utan att dricka sig berusad. Att �verg� fr�n starksprit till vin eller �l skyddar inte p� minsta s�tt mot alkoholskador. Vidare b�r p�minnas om att skador som redan uppst�tt ofta g�r tillbaka vid varaktig nykterhet.